fredag 29 april 2011

Konceptet har fått ben


























Vårt arbete för Riksbyggen har nu nått give-away-förrådet. Vad sägs om en pocket mouse, eller som vi säger på svenska, fickmus.

Jag har fått en paus


























Ted tog den här bilden på mig i köket idag för att han tyckte att jag mitt i en paus borde förevigas. Hmm.

onsdag 27 april 2011

Skönt avslut i Köpenhamn





















Vi var nere och drog vår jättepresentation i Köpenhamn igår. På bilden ser du Andrew i entrén till det danska företaget vi var på, som vanligt i Danmark är det snygga möbler och fin konst på väggarna. Sen blev det en god lunch i Nyhavn. Det var lite nostalgiskt att först ha möte på Bredgade, där Publicis låg tidigare och sen äta i Nyhavn där en och annan lunch har ätits under åren. Vädret var helt fantastiskt, det kändes som att det var trettio grader i solen.

måndag 25 april 2011

Påsk på landet




















Mycket jobb på hemmakontoret med en stor presentation som vi ska dra i Köpenhamn tisdag morgon, men mycket skoj också. Gäster nästan varje dag och toppen var nog Påskdagens middag. Innan den målades det ägg. Det inslagna paketet är Onitas Christo-ägg.

tisdag 19 april 2011

How to choose an art director

Years ago David Gray and I was talking at a party about what us writers often chat about – How to choose and how to get the best art directors. David's idea is as true then as it is today – All you want in an art director is the capability to make you as a writer to look good. As simple and as hard as that. I have been blessed with some great ones on my side over the years. Per Börjesson has not only made me look really well over the years, he has also got me out of all sorts of trouble in a quite long list of cities and countries. I always trust my Lasse Andersson to make even the stinkiest idea to look fabulous. But today my gratitude goes to David Levin who makes me look good, puts a smile on my face and inspires me tremendously. Thank you David!

söndag 17 april 2011

Öppet hus på landet


























Idag öppnade vi landet. Så det var open house idag igen skulle man kunna säga. Den stora nyheten var de här stolarna signerade Thomas Sandell, 199 spänn på IKEA. Det känns fantastiskt skönt att ha öppnat igen!

Open House Waterfront Building





























Lotta och jag var på öppet hus i Waterfront Building igår. Jag struntar i vad kännare säger, jag tycker att det är fint. Tråkigt att de har missat i detaljerna som skyltsystem och några extremt fula klockor, men på det stora hela är det ju jättefint. Det var också kul att gå på ett sånt event. Det kändes som att det var vi och fem hundra tanter och farbröder från Lions.

tisdag 12 april 2011

Reklam idag och förr tiden

Läste en artikel i DN i morse där lite olika människor från reklamvärlden fick yttra sig kring vad som är den stora skillnaden idag i förhållande till tidigare decennier. Som vanligt blev den en massa snömos om att sociala medier är framtiden för all marknadsföring. Jag är som vanligt lite skeptisk, för mig är det där bara nya kanaler som rätt hanterade kan addera djup, och fel hanterade kan bidra till snuttifiering. Eller som John O´Keefe på BBH säger, youtube and myspace are great places, but TV is still the place if you want to sell frozen food.

Men det som är intressant med artikeln är att när man tittar på exemplen som finns där, så är det till de tidigare decenniernas kampanjer som ögonen dras. Och då kommer nästa fråga, är det någonting annat som egentligen är den stora skillnaden mot förr i tiden. Då kom jag att tänka på det här blogg-inlägget från USA, som jag hittade på David Trotts blogg. Den tar upp en intressant vinkel. Tidigare har vi ju alla hänvisat till övergången från den tid då branschen fick betalt på mediakommission till att Leon Nordin gjorde sin annons för Arbmans när de började ta betalt per timme, som det stora paradigmskiftet. Det här inlägget lägger nu fram en tes som går ut på att vi inte längre har något incitament att göra spännande saker. Tidigare var vi fokuserade på att göra reklam som sålde saker eller ändrade attityder. Idag får vi betalt per timme och då handlar mycket om att lägga in så mycket processer som möjligt innan vi kommer fram till själva skapandet av kreativa lösningar. Idag spenderar vi eoner av tid på att förklara varför vi måste lägga ner så mycket tid. Ju mer tid vi lägger ner, desto mer få betalt. Om någon kommer med lösningen fort, är det problematiskt, för då kan vi inte ta tillräckligt betalt för den. Ungefär som att betala en komiker mer pengar ju längre tid han tar på sig för att komma fram till sin punchline. Eller att betala någon på Mc Donald´s för hur lång tid det tar att laga hamburgaren, inte för hur den faktiskt smakar.

På en av byråerna som var representerade i tidningen jobbar en copywriter som jag känner. Han har jobbat i sex månader heltid och övertid med att skriva copy till en iPhone App kopplat till ett ölmärke. Låt oss räkna lågt, säg att han ligger på 1 500 i timmen. Om han har jobbat i sex månader och vi är bussiga och skiter i övertiden har han lagt ner i runda slängar en och en halv miljon. På copy. Om vi sen lägger på produktionskostnader så är vi uppe i en rätt häftig budget för en app. Jag undrar om det finns någon iPhone app för öl som kan göra lika stor skillnad som om samme copywriter hade blivit satt att göra annonser (digitala eller analoga) i samma utsträckning.

Men de har fått betalt för att lägga ner mycket tid på att skapa innehåll och de har varit oändliga möten på vägen. De har involverat en helt ny organisation av människor med specialistkompetenser som också har fått gå på möten och fått addera till tidrapporteringen. Det har alltså lönat sig att ägna ett halvt år åt någonting som i bästa fall når viral spridning bland iPhone-användare.

Det tror jag kan vara en av anledningarna till att reklam faktiskt fick mer genomslag förr än nu.

Läs blogginlägget här http://adaged.blogspot.com/2011/04/answer-to-question.html

torsdag 7 april 2011

Same place different day




















Så var jag tillbaka på Vantaa flygplats igen. Lite deja vú på förra året när det var mycket Finland. Det är jobbigt att resa, men som situationen är just nu så får jag nästan mer skrivet i lounger och på flygplan än vad jag får under mina sönderhackade dagar på kontoret. Idag har det flytit på och jag har fått massor gjort. Så mycket ger jag för det moderna kontoret. Eller så är det, det här som är det moderna kontoret. Jag är förvirrad. Men nöjd.

måndag 4 april 2011

Report from Helsinki




















Gjorde en bra presentation idag. Måste faktiskt säga det, en hederlig gammaldags idépresentation. Lika delar bra material i mappen som sång-och-dansman i presentationen. Nu sitter jag på Helsingfors flygplats och tittar på en dokumentär om vårt yrke. Det slår mig att den enda riktigt stora revolutionen i vår värld var inte macken eller Internet, det var när DDB satt ADn och Copywritern i samma rum och lät dem lösa problemen gemensamt. Det jag är fasligt rädd för nu är att vi drar åt det motsatta hållet. Vi jobbar allt oftare på oika håll och alltfler dicipliner är inblandade. Mångfald är givetvis bra, men när det gäller de riktigt stora idéerna undrar jag om inte den gamla skolan är den optimala. Kanske. Kanske inte.

söndag 3 april 2011

Explore the volume


























Lotta och jag var iväg och såg Watson på Fotografiska. På jobbet håller jag på med ett projekt på temat Explore the volume, den här bilden hade passat så himla bra. Watson har jag bara kunnat varit med om att använda en enda gång under hela karriären. Fint museum. Fina utställningar. Lite mycket känsla av balsamico-kräm på fyrkantiga tallrikar i restaurangen men annars är det hur bra som helst.

Stolt över puddingar




















Pauls mamma Pat gör världens godaste Yorkshire puddings. Igår provade jag för första gången själv till rostbiff och rostade grönsaker. De blev långt över förväntan. Pat skulle varit stolt över dem och hon hade varit här.

Stora frågan




















Bilen har nu gått tio tusen mil. Köpa ny eller inte. Kul med något nytt, men sjukt nöjd ändå. Jobbiga frågor. Hon får nog gå ett par tusen till.