Min första grupp på Facebook

Innan tennisen i torsdags la jag upp en grupp på Facebook. Tanken var att locka några av dem som jag jobbade med på Welinder i slutet av nittiotalet till en liten reunion. 24 timmar senare hade gruppen 50 medlemmar. Och idag när en helg har gått är den uppe i över hundra. I förra veckan tänkte jag att man kunde ha bokat ett bord för 15 på East och drunknat i nostalgi. Nu vet jag inte vad man ska göra. Ringa East och fråga – "Har ni ett bord för 104, vi tänkte komma vid 19-snåret?" Bananas. Och jag säger som Ehrling här på jobbet när man ska på fest – "Jag får se, jag känner ju inte en kotte av de där". Och i mitt fall är det nästan sant. Fortsättning följer.